vitögat

Idag är det ett år sedan du lämnade jordelivet. Som ännu ett offer för de meningslösa skjutningarna. Som ännu ett offer för all galenskap som florerar i vårt samhälle.

Jag skulle kunna säga att din död fick bägaren att rinna över för mig, men det hade varit en lögn. För min bägare hade redan runnit över för länge sedan. Det är därför jag vandrar den väg jag gör. Nej, din död var mer som en tsunamivåg som forsade fram och slog omkull allt. Fick mig att se allt jag inte ville se, höra allt jag inte ville höra, känna allt jag inte ville känna. Din död fick mig att se all galenskap i vitögat. Rasismen, sexismen, egoismen. All galenskap som leder till att djupa tragedier utspelar sig gång på gång på gång. Tragedier vi aldrig kommer att få bukt med om vi inte vågar se all galenskap i vitögat, och avgiftar oss ifrån dem. På alla plan.

Ett par timmar efter jag fick ditt dödsbud, då skulle jag hålla ett tal om att vandra kärlekens väg. Först tänkte jag att det inte går, för jag kunde ju inte sluta gråta. Men jag höll talet i alla fall, dedikerat till dig och till din fina familj, med tårarna flödandes nerför kinderna. För din död fick mig att på djupet inse hur oerhört viktig denna väg är. Kärlekens väg. Att våga se all galenskap i vitögat, och avgifta oss ifrån dem. Att våga sjunka djupare och djupare och djupare in i hjärtat, och leva därifrån.

Det värmer mitt hjärta att se hur många människor du hann beröra under ditt alltför korta liv här på jorden. Med dina kloka ögon, ditt smittande leende, din varma utstrålning. Den som lyste så starkt redan när du och min son skolades in på förskolan som ett-åringar.

Nu till sommaren är det tid för er årgång att ta studenten. Som jag önskar att du fått ta studenten. Som jag önskar att du fått leva många fler år här på jorden. Mitt hjärta gråter för dig, och mitt hjärta gråter för din familj och dina vänner.

Det finns inget jag kan göra som kan ge dig ditt liv här på jorden tillbaka, ingenting. Men det jag och alla andra kan göra, det är att våga se all galenskap i vitögat, och avgifta oss ifrån dem. Och våga sjunka djupare och djupare och djupare in i hjärtat, och leva därifrån.

Och det tänker jag göra resten av mitt liv. Steg efter steg efter steg. På kärlekens väg.

(Från 2022-04-23)