Pånyttfödd

Kärleken till moder jord. Jag känner henne så djupt i mitt hjärta.

Denna vinter har varit tuff. Så tuff. Moder jord har skrikit och skrikit, och jag har gråtit och gråtit. Gråtit ut hennes smärta. Vår smärta. Min smärta. För hur vi människor behandlar moder jord och alla hennes barn.

Ibland har jag nästan känt mig tom, där bortom tårarna, men samtidigt vet jag att detta tomrum alltid fyll med kärlek igen. Så även denna gång. Min inre gudinna skruvade upp ljuset än mer i mitt hjärta. Så att det kan lysa starkare. Sprida mer kärlek. Och som vanligt var det inte så lätt… De senaste dagarna har jag gått omkring och känt att min inre gudinna och mitt mänskliga jag var ur synk. Som om de inte var förenade. En var här, och en var där.

På lunchen idag fick jag till mig att åka ut med vår hund till ett berg i närheten. Och här, i ljungen, blev jag ett igen. Hel igen. Pånyttfödd igen. Skör. Fylld med kärlek. Och hopp.

Vi ordnar det här. Tillsammans. Tillsammans med moder jord. Hon som är världens bästa healer. Världens bästa lärare. Världens bästa vän. Om vi bara lyssnar till henne. Lyssnar till henne djupt, djupt i hjärtat.

Älskade moder jord. Tack. Tack för allt. Tack för att du återigen påminde mig om varför jag är här på jorden. För att vara mig själv. För att leva i djup förening med gudinnan i mitt hjärta, och med rötterna djupt förankrade i dig. För att följa den vägledning jag får. Varje dag. Varje steg. Vart de än bär mig.

Tack moder jord. Tack för att jag har fått den stora äran att få leva här på din vackra kropp. Tack. Tack från djupet av mitt hjärta. Tack.

(Från 2020-02-06)