livets moder

När jag vandrade på jorden som Maria Magdalena. Då visste min älskade att jag var den gudomliga modern på jorden. Livets moder. Och jag visste att han var den gudomliga fadern på jorden. Livets fader.

När vi skulle somna. Då älskade min älskade att vila sitt öra mot min livmoder. Och lyssna. Lyssna till livets moder som talade med honom från min livmoder.

Han kunde vila där i timmar. Vara djupt försjunken i livmodern. Fylla sig med hennes kärlek. Fylla sig med hennes visdom. Fylla sig med hennes kraft.

Jag älskade när han vilade där. Jag strök honom över håret. Smekte hans skägg. Älskade honom än mer, om det nu var möjligt.

Det var så långt ifrån den värld som så många av den tidens män levde i. Där de föraktade det feminina, på alla plan.

Men min älskade visste. Han visste att utan livets moder faller allt samman. Han visste att utan livets moder slutar livet att återfödas. Då dör livet sakta, sakta ut. Ja, så som det på många sätt har gjort sedan dess. Då den gudomliga fadern ärats över jorden, men utan den gudomliga modern vid sin sida.

Men tiden är kommen nu. Livets moder vaknar i fler och fler kvinnor, och fler och fler män hittar hem till henne. Lyssnar till henne. Ärar henne.

Den gudomliga modern och den gudomliga fadern är i djupet ett. Båda sidor behövs.

Här och i evigheten.

***

Texten kommer från min kanaliserade bok Kärlekens väg med Maria Magdalena. Tårarna rann nerför mina kinder när jag kanaliserade denna text. Jag fylldes av en djup vördnad. Om hur vackert det kan vara när det feminina och det maskulina lever i djup respekt, kärlek och ömhet tillsammans. Förenade.

Ja, tänk hur annorlunda livet här på jorden hade kunnat vara om denna delen av deras historia hade förts vidare genom århundraden, istället för patriarkatets versioner. Men tiden är kommen nu. Tiden är kommen för oss att minnas. Minnas den väg de vandrade. Minnas kärlekens väg. Börja vandra kärlekens väg. Tillsammans.

Varmt välkommen att beställa boken.

(Från 2021-04-22)