lysa

Som blommorna lyser upp vårvintern, så lyser fullmånen upp oss. Väcker oss till liv. Väcker oss till hopp. Väcker vår feminina kraft.

I den gångna natten kallade fullmånen på mig så starkt. Drog mig ut genom dörren. Hon sa att jag skulle lägga mig i gräset, och ta emot hennes kraft. Mina celler vibrerade. Min livmoder pulserade. Den feminina kraften strömmade ännu starkare än jag känt förut.

En gång i tiden levde vi kvinnor i harmoni med månen och hennes cykel. Hennes cykel som speglar sig i vår egen måncykel. En gång i tiden visste vi när det var tid för vila, när det var tid för aktivitet, när det var tid för att älska, när det var tid för att älskas. Vi stod i vår feminina kraft.

I vårt patriarkala samhälle har vi lärt oss att varken följa månens cykel eller vår egen måncykel. Vi ska alltid vara på topp. Vi ska alltid vara redo. Men… Våra kroppar är inte skapade så. VI är inte skapade så. Vi har tappat både oss själva och vår feminina kraft längs vägen.

Det är tid att hitta hem igen. Hem till vår inre gudinna. Hem till vår feminina kraft.

Månen hjälper oss längs vägen. Gå ut i natten till henne. Låt henne lysa på dig. Känn hennes kraft. Andas med henne. Sjung med henne. Dansa med henne. Vila med henne. Älska henne.

Låt henne leda dig hem. Hem till den du är. Hem till den vi alla är. Hem.

(Från 2019-02-19)