Älskade Moder Jord, Mama Gaia, Pachamama… Jag älskar dig så innerligt att mitt hjärta nästan går i bitar.

Den senaste tiden har min kontakt med dig fördjupats än mer. Jag känner hur du bultar i mig, hur jag förenas mer och mer med dig.

Älskade Moder Jord. Nyligen kom du till mig i en djup meditation. Jag fördes av en snurrande spiral djupt in i en ökengrotta. Där satt du på marken i form av en moderlig och frodig kvinna. Du lade mig i ditt knä, som ett barn. Du smekte min kind. Du berättade hur mycket du älskar mig.

Det rann mjölk från dina bröst, och du sa till mig att dricka dropparna. De stärkande dropparna. De livgivande dropparna. Först tyckte jag det var underligt, men sen förstod jag… Vad jag än dricker. Vad jag än äter. Så diar jag dig. All vår mat och all vår dryck kommer från din kropp.

Dina livgivande droppar fick mig att minnas allt från djupet av mitt hjärta.

Att du är vår moder. Att vi är dina barn. Att du finns i oss. Du föder oss. Du ger oss näring. Du ger oss värme. Du håller oss. Du älskar oss.

Allt omkring oss är en del av din kropp. Skogarna, sjöarna, bergen, dalarna. Djuren, insekterna, blommorna, säden. Allt. Alla.

Mänskligheten har vänt dig ryggen. Skövlar dina skogar. Spränger din kropp i bitar. Suger ut ditt blod. Förgiftar din luft. Misshandlar och dödar dina djur. Misshandlar och dödar varandra. Misshandlar och dödar sig själv. Det gör så ont i mig när jag ser allt detta hända. Så ont. Min kropp värker när din kropp värker.

Du är gudinnan. Den gudomliga gnista vi alla har inom oss. Ju djupare kontakt jag får med min inre gudinna, ju djupare kontakt får jag med dig. Ju djupare kontakt jag får med dig, ju djupare kontakt får jag med min inre gudinna.

Aldrig känner jag mig så nära det gudomliga som när jag vilar i mossan. Som när jag kramar träd. Som när jag ger mitt månblod till dig. Som när jag trummar och sjunger för dig. Som när jag känner din kraft pulsera i mig. Som när våra kroppar förenas.

Älskade Moder Jord. Där, i meditationen, omslöt dina händer mina kinder. Du tittade mig djupt in i ögonen och sa: ”Emma, nu minns du. Hjälp nu mänskligheten att minnas.”

Älskade Moder Jord. Älskade gudinnan. Jag ser dig. Jag hör dig. Jag känner dig. Ja, jag minns nu. Jag minns från djupet av mitt hjärta.

Älskade Moder Jord. Älskade gudinnan. Ja, jag ska hjälpa mina systrar och bröder. Jag ska hjälpa mina systrar och bröder att minnas.

Tillsammans reser vi oss. Tillsammans förändrar vi livet här på jorden. Tillsammans förändrar vi allt.

Tillsammans.

(Från 2019-04-07)