Hög av kärlek… Veckan har börjat intensivt med gudinnesessioner i Alnarp och på distans, och igår kväll en underbart ljuvlig gudinnecirkel. Efteråt kunde jag inte somna. Kärleken buzzade in i minsta cell. Som en gigantisk orgasm som varade i timme efter timme. Den gudomliga kärleken…
Det som är så befriande med gudinnecirklarna och gudinnesessionerna är att jag pratar från hjärtat, utan omskrivningar. Jag pratar om det gudomliga. Det gudomliga vi alla är. Det gudomliga vi alla har inom oss. Inte som en fader i himmelen som vi ska dyrka, utan som vår innersta essens som vi är här för att uppleva på jorden. Genom vår kropp. Genom jorden. Genom vårt hjärta. Den vi ÄR. Och det sker något befriande när jag bjuder in andra kvinnor att uppleva det gudomliga. Känna den gudomliga kärleken fylla hjärtat. Känna den gudomliga kraften bulta i livmodern. Känna den sprida sig i hela kroppen. In i minsta cell. Låta det gudomliga tala till oss. Låta det gudomliga hela oss. Hjälpa oss hitta hem till den vi är. Den vi alla är.
Jag har haft svårt att prata om det gudomliga. Jag har aldrig känt mig hemma i religionernas värld, och det finns så mycket där som inte klingar sant i mitt hjärta. Det har varit en lång resa för mig att hitta hem. För tio år sedan då det gudomliga började prata med mig, och med tiden blev min vägledare. För sju år sedan då Jesus och Maria Magdalena kom till mig och berättade att de är mina andliga föräldrar. Att jag vandrar i deras fotspår. Att jag också är här på jorden för att vandra kärlekens väg, hjärtats väg. Den väg jag delar med många av er. Den väg som kommer att förändra livet här på jorden i grunden. Men inte genom religioner, inte genom dogmer, utan genom kärlek. Från hjärta till hjärta till hjärta…