oaktree

Att lyssna till vårt hjärta, och följa vårt hjärtas röst. Att vandra den väg som just vi kommit till jorden för att vandra. Så svårt det kan vara i vårt samhälle. De flesta av oss får inte ens lära oss att lyssna till vårt hjärta. Istället lyssnar vi till våra snurrande tankar, till vårt ego, till våra rädslor, till vad andra människor säger åt oss att göra… Samtidigt kallar vårt hjärta på oss. Först tyst, och sen högre, och högre, och HÖGRE.

Jag vet så väl. Nu när jag ser i backspegeln kan jag se att mitt hjärta alltid har kallat på mig. Men lyssnade jag? Ibland. Såsom när jag blev vegetarian, började meditera, och träffade min man. I övrigt var det dåligt med det. Jag utbildade mig och började arbeta inom en bransch som hade framtiden för sig. Men den var inte för mig. Jag såg ingen mening med mina arbetsuppgifter, jag vantrivdes, blev stressad, och inte minst var jag på väg in i den berömda väggen ett antal gånger. Mitt hjärta kallade på mig på så många olika sätt, inte minst genom att min kropp började strejka.

För femton år sedan kom jag en dag till arbetet och klarade inte ens av att lyfta fingrarna på tangentbordet. Jag blev sjukskriven för stress, men blev ändå bara sämre. Till slut gjorde mitt hjärta så ont att jag blev inlagd på hjärtintensiven. Där upplevde jag en av de värsta nätterna i mitt liv. Men något vände den där natten, då när jag såg mörkret i vitögat. Jag började mer och mer lyssna till mitt hjärta, och följa mitt hjärtas röst. Jag började sakta vandra den väg jag kommit till jorden för att vandra. Ett steg i taget.

Jag tänker på detta ibland, när jag ser hur många som mår dåligt i vårt samhälle. All stress, utmattning, utbrändhet, ångest, depression, och inte minst alla ”kvinnosjukdomar”. Det är inte oss det är fel på – vi är bara inte skapade för att leva såsom vi förväntas leva i vårt samhälle. En efter en av oss kommer till denna insikt, och det är så fint att se hur fler och fler börjar lyssna till sitt hjärta, och följa sitt hjärtas röst.

Det är inte alltid lätt att följa vårt hjärtas röst. Tvärtom. Inte sällan leder vårt hjärta oss till att vandra långt utanför vår bekvämlighetszon. Men det är så värt det. Då, den där natten för femton år sedan, då hade jag ingen aning om att jag i framtiden även skulle hjälpa andra på denna resa. Men varje gång jag nu vid mina sessioner och cirklar ser någon hitta hem till sitt hjärta, då blir jag så varm av tacksamhet. Tacksamhet för att jag den där natten valde att lyssna till mitt hjärta, och började vandra den väg jag är här på jorden för att vandra. För det är så vi förändrar vårt samhälle. I grunden. Från hjärta till hjärta till hjärta.

(Från 2020-02-29)