Kanske känns det ibland som om du rasar fram i en berg- och dalbana utan att ha spänt fast säkerhetsbältet? Kanske känns det som om du kastas hit och dit på ett stormigt hav? Energierna är höga här på jorden i våra dagar. Renar. Rensar. Röjer vägen. Drar upp alla nertryckta känslor till ytan. Så att du än mer kan leva från ditt hjärta. Från din själ. Från din inre gudinna. Så att du än mer kan vara den du är. Vara det du kommit till jorden för att vara. Göra det du kommit till jorden för att göra.
Det är lätt hänt att vi triggar varandra när vi kastas hit och dit i det stormiga havet. Och då är det lätt hänt att vi kastar ur oss anklagelser mot varandra.
”Det är ditt fel att jag känner som jag gör!”
”Du ljuger!”
”Du är dum!”
Och alla andra sjuttioelva varianter vi använder oss av.
Vem hjälper vi genom att kasta ur oss dessa anklagelser? Kortsiktigt – vårt ego. Långsiktigt – ingen. Ingen. Ingen.
Så istället för att attackera varandra när vi möts där i det stormiga havet – se stormen för vad den är. Nertryckta känslor som kommer upp till ytan så att vi kan känna dem, och släppa taget om dem. Läka.
Och istället för att dras med av stormen – prova att dyka istället. Djupt ner i vattnet. Djuuupt ner. In i ditt hjärta. Där lugnet finns. Där stillheten finns. Där kärleken finns. Där din inre vägledare finns. Där sanningen finns.
Med tiden blir det mer och mer stilla på ytan. Då kan du flyta på det spegelblanka vattnet. Med blicken mot stjärnorna, hållen av moder jord. Och då minns du varför du är här. För att få uppleva himmelen på jorden.
(Från 2019-10-06)