Det som en gång i tiden var en sanning för oss, behöver inte längre vara vår sanning. Ju djupare in i livets spiral vi sjunker, ju djupare sanningar visar sig för oss. Då är tiden kommen att släppa taget om de gamla sanningarna, för att ta emot de nya. Det kan vara en smärtsam resa ibland, men det är en del av livets resa.
Vi kan alla välja att sjunka djupare och djupare in i livets spiral, eller stanna där vi är. Det är vårt eget val. Ja, livet kommer kanske att utmana oss gång på gång om vi tvekar, men vi har ändå ett eget val. Vi kan stanna kvar, eller sjunka djupare. Vi kan stanna i den sanning vi är i nu, eller sjunka djupare in i sanningen. Valet är vårt. Båda valen är ok.
Det som däremot inte känns ok är när vi försöker övertyga andra om att vi har hittat sanningen. Sanningen med stort S. Den ultimata sanningen. Sanningen som gör alla andras sanningar till lögner och illusioner. Sanningarnas sanning.
Jag har hört det så många gånger. I religionernas namn. I andlighetens namn. I vetenskapens namn. ”Jag har rätt, och du har fel.” I oändligt många variationer. Ofta sagt med mindre trevliga ord och på ett mindre trevligt sätt, men även många gånger i välmening.
Livets spiral går djupare och djupare. Jag tror ärligt talat inte att det finns någon botten, för livet utvecklas genom oss alla. Expanderar i oändlighet. Vem kan då ha den ultimata sanningen…
Vi kan hjälpa varandra djupare och djupare in i livets spiral. Vi kan dela med oss av vår sanning, men att tvinga på någon annan vår sanning känns inte ok. Inte för mig, i alla fall.
För min del väljer jag att sjunka djupare och djupare in i livets spiral. Utforska nya upplevelser. Djupare sanningar. Jag har ingen aning om vart min resa kommer att föra mig, men det är ok. Livet för mig dit livet leder mig. Nu och i evigheten.
(Från 2019-04-11)