Vi lever i en tid när alla skuggsidor kommer upp till ytan. Överallt. Precis överallt.
Det är smärtsamt, ja oerhört smärtsamt. Det är därför det är så mycket lättare att vända sig bort. Skaka av sig det jobbiga. Fokusera på annat.
Men det löser ingenting. För vi behöver se alla skuggsidor som kommer upp till ytan nu. Vi behöver se dem, höra dem, känna dem. På djupet. För dessa skuggsidor har förgiftat livet här på jorden i århundraden. Förstört så oerhört mycket. På alla plan. Överallt.
Dessa skuggsidor som bygger på förtryck. Förtryck av icke-vita. Förtryck av kvinnor. Förtryck av HBTQI. Förtryck av andra religioner. Förtryck av arbetarklassen. Förtryck av naturen. Förtryck av djuren. Förtyck av osv, osv, osv.
Ja, förtryck av alla de slag som är en följd av att den vita mannen satte sig själv högst upp i hierarkin här på jorden. Satte normen för vad som är rätt och fel, vad som värdesätts och inte värdesätts. Som förtrycker allt och alla som är nedanför i hierarkin.
Och vi är alla på olika nivåer i denna hierarki. Vissa av våra egenskaper gör att vi är förtryckta, så som att jag är kvinna. Andra egenskaper sätter oss på förtryckaren sida, så som att jag är vit. Och det är tid för oss att våga se, våga höra, våga känna följderna av detta.
Och ja, det gör ont att se, höra, känna alla sätt vi blivit förtryckta på, både de vi varit medvetna om, och de vi varit omedvetna om. Men det som gör ännu mer ont är att våga se, våga höra, våga känna alla sätt vi medverkat till förtryck på, både de vi varit medvetna om och de vi varit omedvetna om. För det har vi. Alla. Varenda en.
Och vi behöver se hur alla dessa förtryck är inbyggda i det system vi lever i, på alla plan. Att vi förtrycker så många bara genom att göra allt som vi fått lära oss att göra överallt. Så ja, det är tid för oss att sluta göra så mycket av det vi fått lära oss att göra. Det är tid för oss att våga se, våga höra, våga känna, och våga förändra.
Hur gör vi det? Ett sätt är att läsa och lyssna till dem som finns under oss i denna påhittade hierarki, dem som vi medvetet och omedvetet förtrycker. Förr läste och lyssnade jag exempelvis mestadels till andra vita människor som omedvetet medverkade till förtryck på samma sätt som jag gjorde. Numera lyssnar jag mestadels till de icke-vita människor som har mod att våga berätta om de förtryck vi utsätter dem för. Det har gett mig så oerhört många nya perspektiv, och har fått mig att se hur många sätt jag medverkat till (och säkerligen fortfarande medverkar till) förtryck av icke-vita. Ja, det är smärtsamt att ta in, men det är enda sättet att förändra våra beteenden, och på sikt förändra vår värld.
För vi står inför ett vägval nu. Ska vi fortsätta förtryckets väg till ruinens brant, eller ska vi välja att vandra mot en rättvis och hållbar värld? Om vi väljer den förstnämnda vägen, då kan vi bara titta på allt som händer i det stora landet i väst. Abortförbud, förbud mot undervisning om HBTQI och rasism, ökat polisvåld, ökade masskjutningar osv osv osv. Det är dit vi kommer om vi fortsätter vandra den väg vi gör. Och ja, det har blivit smärtsamt tydligt att de flesta av våra vita ledare leder oss rakt dit.
Nej, det är inte dessa ledare som kommer att leda oss till en rättvis och hållbar värld. Det är var och en av oss som vågar se de förtryck vi medverkar till, och vågar förändra. Så för mig är vägvalet enkelt, även om jag vet att vägen är svår.
Kanske kallar denna väg på dig också? Varmt välkommen. Vi behöver bli fler. Många, många fler.
(Från 2022-06-29)