Det gudomligt feminina

Ibland inträffar något som får oss att ifrågasätta allt vi tror på. Så var det en dag för mig för sex år sedan.

Sedan barnsben har jag känt närvaron av en kärleksfull kraft och upplevt närvaron av varelser från andra dimensioner omkring mig. Ändå försökte jag i många år hålla fast vid det jag fick lära mig i skolan och i samhället. Jag försökte leva enligt devisen ”allt ska gå att bevisa – annars finns det inte.” Det fungerade inte alls – det var så många av mina upplevelser som inte passade in i mallen. Mitt hjärta kallade på mig mer och mer, och efterhand öppnade jag mig för de djupare upplevelserna av livet.

Under resans gång lärde jag bland annat känna källan vi alla har inom oss. Om och om igen fick jag omvärdera allt jag tror på. Gång på gång fick jag höra att jag är en av många själar som är här för att hela moder jord och hennes invånare, och att en av mina uppgifter är att sprida det gudomligt feminina. Jag hade svårt att ta in begreppet ”gudomligt” – det kändes för religiöst, och jag såg mig inte som religiös. Jag hade svårt för kristendomens ord om synd och om en allsmäktig gud som dömer oss – för att inte tala om kvinnosynen som jag inte alls kände igen mig i. Jag kunde inte alls förena kristendomens gud med den kärleksfulla kraft jag kände.

För sex år sedan blev jag vägledd till en shamankurs om det gudomligt feminina. Det var en underbar kurs där den ena starka upplevelsen följde efter den andra. Under en djup meditation skulle vi träffa våra andliga föräldrar. Jag förväntade mig att de skulle se ut som indianer eller som någon annan ursprungsbefolkning. Chocken var total när jag möttes och omfamnades av – Maria Magdalena och Jesus. Den villkorslösa kärlek som strömmade från dem gjorde mitt hjärta alldeles omtöcknat. Upplevelsen var otroligt stark – mycket starkare än de flesta upplevelser jag haft i vår fysiska värld. Mitt hjärta kunde inte förneka upplevelsen, men den mänskliga aspekten av mig ville verkligen inte tro att de har levt på vår jord, och än mindre tro att deras själar finns med oss än idag. Tiden framöver kom Maria Magdalena och Jesus till mig gång på gång och till slut kunde jag inte längre förneka att de är verkliga.

Nu i efterhand kan jag förstå att den största anledningen till mina tvivel var att om Maria Magdalena och Jesus finns på riktigt – betyder det att resten av Bibeln också är sann? Med tiden fick jag lära mig att det är en sanning med modifikation. Det finns sanningar i Bibeln, men precis som när historier återberättas gång på gång blir de förändrade med tiden. Många texter är skrivna långt efter de faktiska händelserna ägde rum. De är översatta från andra språk, och ofta förändras nyanserna längs vägen – och ibland även innebörden. Dessutom innehåller Bibeln bara de texter som valdes ut av de män som bestämde vilket innehåll Bibeln skulle ha. Många texter valdes bort längs vägen för att de inte ansågs passa in – texter som ibland visade en helt annan sanning. Många av dessa texter förstördes, och finns inte länge kvar idag. Framför allt representerar texterna det patriarkala system som styrde samhället och kyrkan under denna tid – ett system som på många plan lever kvar än i våra dagar. Männen som styrde i samhället och i kyrkan ville se en man som styr i himmelen – en man som styr och ställer och dömer, så som de själva gjorde. Fram kom en tro och en Bibel som många i vårt moderna samhälle inte kan ta till sig.

En stor andel av dem som kommer till mig kallar sig ateister, men när vi pratar visar det sig att hel del av dem tror på en högre kraft, på något som är större än vårt mänskliga jag. De har en tro, men deras tro passar inte in i kristendomens tro, och därför kallar de sig ateister. Jag har känt närvaron av en kärleksfull kraft sedan barnsben, jag har lärt känna änglar, Maria Magdalena, Jesus och flera andra fina själar som levde bland dem under denna tid – men ändå känner jag mig inte heller hemma i kristendomen.

Jag måste erkänna att en del av mig bara vill vända ryggen mot religionens värld, men på senare tid har jag blivit mer och mer vägledd till att dela med mig av mina upplevelser. I Kyrkan och kärleken delade jag med mig av några starka upplevelser i samband med vårt bröllop tidigare i somras. Upplevelserna fick mig att förstå att jag har en plats i kyrkan, fast jag inte delar tron på alla plan. Under vår bröllopsresa i somras blev jag vägledd till flera katolska kyrkor där jag fick mycket starka upplevelser och insikter. Det som framför allt kom fram ur detta var att det är tid för mig att börja prata mer om det gudomligt feminina.

För ett par tusen år sedan levde Maria Magdalena här på jorden för att sprida det gudomligt feminina. Hennes lära passade inte in i de styrandes patriarkala världsbild, utan sopades under mattan. Maria Magdalena har både smutskastats och upphöjts av olika trosinriktningar genom åren. Många, många kvinnor har gått i hennes fotspår sedan dess. Nu är vi många tusen som är här för att sprida det gudomligt feminina, och många av oss har kontakt med änglar och mästare såsom Maria Magdalena, Jungfru Maria och Jesus, men även mästare från andra trosinriktningar. Många av oss har också stark kontakt med det djupa medvetandet vi alla ha inom oss. Det djupa medvetandet som förbinder oss alla, och är den vi innerst inne är. Vi kan kalla det den universella intelligensen, den universella kärleken, kraften, livet, universum, skaparen, urmodern, källan, gudinnan – eller gud. Det är detta medvetandet som gör att vi alla innerst inne är ett. Här på min hemsida har jag valt att framför allt använda ordet källan, men använd det ord som känns rätt för dig.

Källan är den du är innerst inne, men vi har alla en fri vilja att välja i hur nära kontakt vi vill leva med källan. Vi kan likna vår kontakt med källan med en lampa med dimmer. När lampan är släkt eller bara har svag belysning identifierar du dig bara med din kropp och ser dig som avskild från allt och alla omkring dig. När lampan lyser som starkast upplever du att du är ett med källan och med allt omkring dig. De flesta av oss lever någonstans mittemellan dessa ytterligheter, och vi höjer och sänker dimmern omväxlande under livets gång.

Det gudomligt feminina handlar mycket om att leva i nära kontakt med källan. När vi lever i nära kontakt med källan vet vi att vi alla innerst inne är kärlek. Att vi alla är lika mycket värda. Att vi alla innerst inne är ett. Då vet du att allt du gör mot någon annan gör du mot dig själv. Du vet att när du förlåten någon annan förlåter du dig själv. Du vet att när du hjälper någon annan hjälper du dig själv.

När du lever i nära kontakt med källan får du vägledning från ditt inre varje steg du tar. Källan viskar hur du kan skapa bästa tänkbara liv för dig själv, de du möter längs din väg och för jorden – källan finns i allt och alla, och ser helheten på ett sätt som ditt mänskliga jag inte kan göra. Många kvinnor känner så väl till denna inre vägledning som ofta går under namn som magkänsla eller intuition. Ju mer nära kontakt med källan du har, ju starkare intuition har du.

Många gånger fördjupas kvinnors kontakt med källan i samband med graviditet och förlossning. Att få vara med när en själ kommer till jorden skapar nya perspektiv på livet. Vi är många som förundrats över den visdom som strålar ur nyfödda barns ögon – det är källan som strålar genom deras ögon, för de har ännu inte glömt vem de är. Vi är många som fått känna på urkraften när vi föder våra barn, och det är denna kraft som gör att föräldrar kan lyfta en bil för att rädda livet på sitt barn.

Varför är det gudomligt feminina så viktigt idag? Jo, för att jorden håller på att falla samman. I så många år har vår jord styrts av patriarkala samhällen med svag kontakt med källan. Jorden är i akut behov av det gudomligt feminina. Det är dags för oss alla – både kvinnor och män – att fördjupa vår kontakt med källan och börja sprida det gudomligt feminina över vår fina jord igen. Det är dags för oss alla att förstå att vi alla är ett, och att leva våra liv utifrån denna insikt. Ett liv där vi inte bara skyddar våra egna barn, utan alla barn. Ett liv där vi alla har mat och boende, och ingen behöver tigga på våra gator. Ett liv där vi inte stänger våra gränser, utan öppnar våra hjärtan. Ett liv där vi samarbetar med varandra istället för att konkurrera. Ett liv där vi ser likheter istället för skillnader. Ett liv där vi tar hand om vår fina jord och alla hennes invånare. Ett liv där vi vågar se in i varandras ögon och hjälpas åt. Ett liv där vi alla är vinnare.