Att sjunka djupare och djupare in i hjärtat. Det innebär även att våga se allt där vi inte står i kärlek. I vår inre värld, och i vår yttre värld. Även när det är obehagligt. Även när det är sorgligt. Även när det är oerhört, oerhört smärtsamt.
Jag har vandrat denna väg i många år nu. Steg för steg för steg. Djupare och djupare och djupare. Mött det obehagliga. Mött det sorgliga. Mött det oerhört, oerhört smärtsamma. För det finns så oerhört mycket att möta. Så oerhört, oerhört mycket där vi inte står i kärlek. Både i vår inre värld, och i vår yttre värld.
Ja, det enklaste vore att bara blunda. Släta över. Fortsätta leva livet i lugn och trygghet. Men det går inte längre för mig, och det har egentligen aldrig gått för mig, även om jag har försökt.
För det är bara vi som lever privilegierade liv som kan välja att blunda, välja att släta över, välja att fortsätta leva livet i lugn och trygghet. De allra flesta har inte det privilegiet. På grund av oss andra. Ja, på grund av oss andra. Denna insikt är tung att ta in, ja, att verkligen våga ta in på djupet. Våga känna den, våga smaka den, våga omfamna den.
De senaste åren har jag mer och mer vågat känna denna insikt, vågat smaka denna insikt, vågat omfamna denna insikt. Och längs vägen har så oerhört mycket ramlat bort, ja, så oerhört, oerhört mycket.
Det senaste året är det andligheten som har ramlat bort. Eller inte andligheten i sig, men så mycket av den andlighet jag fått lära mig av andra människor. För med tiden har det blivit mer och mer uppenbart för mig hur oerhört mycket inom andligheten som inte är grundat i kärleken. Hur andligheten används för att förhärliga och förverkliga oss själva, ofta på bekostnad av andra. Istället för att skapa en skönare värld för oss alla, så för andligheten oss ofta i rakt motsatt riktning. Inte blir det bättre av att så oerhört mycket inom andligheten är ihopplockat och taget från kulturer där människorna lever i förtryck och fattigdom på grund av oss. Ja, denna insikt gör ont, men jag kan inte längre blunda för den. Den andligheten fungerar inte längre för mig, och egentligen har den aldrig fungerat för mig, även om jag har försökt.
Sann andlighet är ett med kärleken för mig. Den kärlek jag som barn kände i djuren och träden, och med tiden djupare och djupare i mitt hjärta. Den kärlek som har varit min vägledare i många år. Den kärlek som omfamnar jorden och alla hennes invånare. Alla.
Det är denna kärlek vi behöver hitta hem till för att kunna skapa en skönare värld för oss alla. Ja, för oss alla. Även de med annat kön, annan hudfärg, annan nationalitet, annan bakgrund, annan sexuell läggning, och så vidare, och så vidare. För alla. Ja, alla.
Ja, det är så mycket som ramlat bort det senaste året att jag inte längre vet vad jag arbetar med. Eller jo, jag arbetar med kärleken. Att hjälpa andra människor hitta hem till kärleken, så att vi tillsammans kan skapa en skönare värld för oss alla. Hur får tiden utvisa. Men jag vet att kärleken vägleder mig, vägleder oss. Steg efter steg efter steg. Djupare och djupare och djupare in i hjärtat.
(Från 2021-06-09)
Drömmer du om att leva i en mer kärleksfull värld? Varmt välkommen! Mitt namn är Emma Sofia Malmsten. Jag hjälper dig att hitta hem till kärleken i ditt hjärta och vandra kärlekens väg, så att vi tillsammans kan skapa en skönare värld där vi lever i harmoni med oss själva, varandra och jorden. Jag erbjuder bland annat healing, trumning och kanaliserad vägledning från gudinnan, det djupa kärleksmedvetande vi alla har i hjärtat. Jag arbetar både på distans och i Hälsohuset i Alnarp i härliga Alnarpsparken mellan Malmö och Lund. Jag har även skrivit två böcker, Ett brev från gudinnan och Kärlekens väg med Maria Magdalena.