En vecka har snart gått. Jag har försökt sätta ord på det jag känner. Men det är svårt. Oerhört svårt. Jag ser in i ögonen på mina barns vänner, och jag försöker förstå. Förstå hur mer än hälften av de som röstade gav sin röst till partier som bedriver retorik och politik som på djupet skadar mina barns vänner, och så många andra barn och ungdomar i vårt land. Det gör ont. Oerhört ont. Och det gör så ont att så många lät bli att rösta, istället för att ge sin röst till alla människors lika värde. Ja, det gör ont. Oerhört ont.
Det känns som något gått snett, oerhört snett, när vi offrar andra föräldrars barn längs vår väg.
Barn är barn. Oberoende av hudfärg. Och de är alla lika mycket värda. Alla. Innerst inne tror jag att de flesta av oss håller med om det, men ändå hamnade vi här. På grund av rasismen. Rasismen som inte ens får kallas rasism i vårt land. Rasismen som är ett dödligt gift som tagit över vårt land. Ett gift som bara kommer att fortsätta förgifta vårt land tills vi på djupet ser den i vitögat och avgiftar oss själva, varandra och vårt samhälle.
Mina tankar går till alla barn och ungdomar som är rädda nu. Barn och ungdomar som redan befann sig långt ner på privilegiestegen på grund av sin hudfärg. Barn och ungdomar som nu känner sig ännu mer otrygga i det land de är födda i. Så många vittnar om att den öppna rasismen ökade explosionsartat under valrörelsen då fler och fler partier legitimerade rasismen, och att rasismen än mer har skjutit i höjden efter valet. Många vittnar om allt från offentliga nasse-hälsningar till de som går fram till barn och hotfullt skriker åt dem att ”åka hem”. Åka hem från ett land som alltid varit deras hem. Och många fruktar nu för sina liv och för sina nära och käras liv. Barn, ungdomar och vuxna. Med all rätt.
Ja, det är sorgligt, oerhört sorgligt att vi hamnade här. Oerhört sorgligt.
Vi kan inte göra något åt det som redan har hänt. Tyvärr. Men vi kan göra något åt det som finns framför oss. Vi kan vara bättre medmänniskor. Sanna medmänniskor.
Låt oss börja med att titta på oss själva i spegeln. Rannsaka oss själva. Vad valde jag att inte se, som jag kunde ha sett? Vad valde jag att inte höra, som jag kunde ha hört? Vad valde jag att inte känna, som jag kunde ha känt? Vad valde jag att inte göra, som jag kunde ha gjort? Vad valde jag att inte säga, som jag kunde ha sagt? När valde jag tystnaden, när jag kunde ha använt min röst? Kort sagt: Hur kunde jag ha agerat annorlunda för att vara en bättre medmänniska?
Och låt oss visa våra medmänniskor att vi finns här för dem. Även för dem med annan hudfärg. Låt oss visa dem att vi ser dem, låt oss visa dem att vi håller dem, låt oss visa dem att vi står upp för dem. Varenda en.
Och låt oss ösa kärlek över de som fortfarande står upp för alla människors lika värde. Överösa dem med kärlek. För det är tufft att stå rakryggad när vinden blåser hård och kall.
Och sist, men inte minst, låt oss odla den sorg, den förtvivlan vi känner. För ju fler tårar som runnit nerför mina kinder denna vecka, ju mer har den heliga vreden vaknat i mig. Den helande kraft som är djupt förankrad i kärleken. Den helande kraft som hjälper oss att bränna bort allt där vi inte står i kärlek. Den helande kraft som säger åt oss att stå upp för jorden och för alla hennes barn. Så om du också känner henne, låt henne vakna i dig. Omfamna henne. För världen behöver vår heliga vrede. Låt oss använda vår heliga vrede som bränsle för att förändra vår värld.
Förändra vår värld till en värld där alla är lika mycket värda. Alla. Alla. Alla.
Alla.
(Från 2022-09-17)
Drömmer du om att leva i en mer kärleksfull värld? Varmt välkommen! Mitt namn är Emma Sofia Malmsten. Jag hjälper dig att hitta hem till kärleken i ditt hjärta och vandra kärlekens väg, så att vi tillsammans kan skapa en skönare värld där vi lever i harmoni med oss själva, varandra och jorden. Jag erbjuder bland annat healing, trumning och kanaliserad vägledning från gudinnan, det djupa kärleksmedvetande vi alla har i hjärtat. Jag arbetar både på distans och i Hälsohuset i Alnarp i härliga Alnarpsparken mellan Malmö och Lund. Jag har även skrivit två böcker, Ett brev från gudinnan och Kärlekens väg med Maria Magdalena.